Stomach Health >> magen Hälsa >  >> Gastropathy and Symptoms >> Magknip

Sphincter of Oddi Dysfunction

Din sfinkter av Oddi (SO) är något du aldrig skulle tänka på – om den inte agerar. Din SO är en muskelklaff som reglerar sekret från din gallblåsa och din bukspottkörtel till din tunntarm. När denna ventil inte fungerar som den ska, diagnostiseras sfinkter av Oddi-dysfunktion (SOD).

SOD är ett sällsynt hälsotillstånd. I SOD, spasmer sfinktermuskeln, vilket gör att den förblir stängd. Detta kan resultera i en backup av gall- och pankreasenzymer i deras respektive kanaler. Denna backup kan också resultera i svullnad av levern och/eller bukspottkörteln.

SOD är indelat i undertyper:

  • Typ I SOD:förekomst av smärta, en förstorad gallgång och förhöjda lever- och/eller pankreasenzymnivåer
  • Typ II SOD:förekomst av smärta, med antingen en förstorad kanal eller förhöjda enzymnivåer, men inte båda
  • Typ III SOD:förekomst av smärta, men inga avvikelser upptäckts via ultraljud eller blodprov

Typ III SOD kan hänvisas till som funktionell SOD. Detta kan ytterligare delas upp i funktionell biliär SOD och funktionell pankreatisk SOD.

Riskfaktorer för SOD

De flesta fall av SOD inträffar efter borttagning av gallblåsan eller gastric bypass viktminskningsoperation. För de fall som inträffar efter borttagning av gallblåsan är SOD vanligare hos kvinnor än män, men det är viktigt att notera att SOD bara påverkar en mycket liten andel av människor.

Symtom på SOD

Huvudsymptomet på SOD är intermittent smärta i mitten till övre högra delen av buken. Smärtan kan sprida sig till axeln eller över bröstet. Smärtepisoder kan vara korta eller kan vara flera timmar. Smärtnivåer kan variera från episod till episod och variera från relativt mild till invalidiserande. Relaterade symtom inkluderar aptitlöshet, illamående och viktminskning. Feber, kräkningar och gulsot kan också förekomma. (Kom ihåg att allvarliga symtom som dessa kräver omedelbar läkarvård.)

Diagnos

Det finns olika tester för SOD. Målet med diagnostiska tester är att få en korrekt diagnos om vad som kan orsaka symtomet på buksmärtor. Här är några diagnostiska alternativ:

Blodarbete: Detta är vanligtvis det första testet som görs. Din vårdgivare kommer att leta efter förhöjda lever- eller bukspottkörtelenzymer.

Bildbehandling: Din vårdgivare kanske vill försöka få en bild av vad som händer inuti dig, särskilt din gallgång, lever och bukspottkörtel. Detta kan göras genom röntgen, ultraljud, datortomografi eller MRT.

MRCP: Magnetisk resonans kolangio-pankreatografi använder färgämnen och magneter för att få en bild av din galla och bukspottkörtelkanaler.

ERCP: Endoskopisk retrograd kolangio-pankreatografi använder ett endoskop, färgämne och röntgenstrålar för att undersöka gall- och pankreasgångarna. ERCP är ganska invasivt och rekommenderas därför endast för typ I eller II patienter. SO-manometri kan göras under ERCP för att mäta trycket i sfinktermusklerna och anses ge en definitiv diagnos av SOD.

Behandling av SOD

Behandling av SOD beror på symtomens svårighetsgrad. För lindriga fall kan din vårdgivare ordinera muskelavslappnande medel, kramplösande medel och/eller andra typer av smärtstillande medel.

I ett allvarligt fall skärs SO under en ERCP, en procedur som kallas sphincterotomi. Detta görs för att antingen ta bort eventuella stenar som lurar i kanalerna eller för att förbättra kanalernas förmåga att dränera. Denna procedur görs endast om SO-manometri indikerar närvaron av högt tryck inom SO och tros ge betydande smärtlindring för cirka 50 % av patienterna. Vanligtvis görs en sphincterotomi utan SO-manometri om personen har typ I SOD. Det finns dock betydande risker med detta förfarande. En risk är GI-blödning till följd av skärande av sfinktern; den allvarligaste är risken för utveckling av pankreatit. En annan möjlig risk är att ingreppet kan orsaka ärrbildning och därmed återkommande symtom.